Brasilien

Landriskanalys för Brasilien

Senaste landriskanalysen för Brasilien gjordes i oktober 2025.

Latinamerikas ekonomiska gigant

Brasilien är världens sjunde mest folkrika land med 213 miljoner invånare och världens tionde största ekonomi räknat i nominell BNP. Ekonomin är diversifierad med verkstadsindustri, en växande tjänstesektor och betydande råvarutillgångar inom skog och jordbruk, mineraler, metaller, vattenkraft samt olje- och gasutvinning.

Samtidigt utgör råvarusektorn fortsatt ryggraden i exporten; omkring hälften består av järnmalm, sojabönor och råolja. Brasilien är Latinamerikas största oljeproducent och världens näst största exportör av järnmalm.

Styrelseskicket är demokratiskt och bygger på 1988 års konstitution, vilken markerade övergången till civilt styre efter två decennier av militärdiktatur. De demokratiska institutionerna har sedan dess stärkts, även om det politiska systemet är fragmenterat och regeringsbildningar ofta kräver breda koalitioner. Den höga statsskulden är en av Brasiliens främsta kreditmässiga svagheter. 

Skulden uppgår till 90 procent av BNP, en nivå som begränsar regeringars utrymme för finanspolitiska satsningar och driver upp räntenivån i ekonomin. Politiska låsningar har historiskt försvårat genomförandet av genomgripande skattereformer. Lagstiftade indexeringar av diverse utgiftsområden hämmar finanspolitiska åtstramningar.

Den statsfinansiella risken dämpas delvis av ekonomins storlek, en gynnsam skuldsammansättning och välutvecklade inhemska kapitalmarknader. Endast dryga tio procent av skulden är extern, och en liten andel är i utländsk valuta. Brasilien har en centralbank som agerar självständigt i linje med ett inflationsmål, och den stora valutareserven och den flexibla växelkursen fungerar som buffertar mot externa chocker. 

Brasilien är väl positionerat inom nyckelsektorer för den globala energi- omställningen. Landet har en ovanligt grön energimix – nära hälften av primär- energin och över 80 procent av elektriciteten kommer redan idag från förnybara källor, jämfört med globala snitt om 15 och 27 procent. Därtill har landet stora tillgångar på strategiska mineraler och metaller. Enligt US Geological Survey har Brasilien världens näst största reserver av sällsynta jordartsmetaller efter Kina, även om produktionen ännu är begränsad. 

Samtidigt är Brasilien mycket utsatt för risker kopplade till klimatförändringar. Avskogning i Amazonas, torka i centrala jordbruksområden och återkommande extremväder riskerar att bli än mer påtagliga, vilket de senaste årens bränder i Amazonas samt den stora översvämningen i delstaten Rio Grande do Sul 2024 vittnar om. Avskogningstakten minskade under 2023 och 2024, men framstegen riskerar hotas av torka och skogsbränder som intensifieras av klimatförändringarna. Världsbanken uppskattar att extrema väderhändelser som torka, plötsliga översvämningar och flodöversvämningar i städer redan idag orsakar Brasilien förluster på i genomsnitt 2,6 miljarder US-dollar, eller 0,1 procent 2022 års BNP-nivåer per år. 

Ett annat kännetecken för den brasilianska marknaden är höga importtullar och komplexa regelverk som har försvårat utländska företags tillträde. Gradvisa framsteg att öppna ekonomin har dock skett, bl.a. tack vare liberaliseringar i tjänstesektorn. I sammanhanget kan även ett framtida frihandelsavtal mellan EU och Mercosur, det handelsblock där Brasilien ingår, få en central betydelse. Avtalet bedöms kunna öka transparensen och förutsägbarheten samt underlätta handeln mellan parterna, samtidigt som det kan bidra till en fördjupad integration av Brasilien i den globala ekonomin.

En politisk överenskommelse om det färdigförhandlade avtalet har nåtts mellan parterna. Nästa steg är att avtalet ska genomgå ratificeringsprocessen, vilket innebär att det måste godkännas av både EU och Mercosur. Om avtalet omfattar områden som faller under medlemsstaternas befogenheter krävs dessutom godkännande från de nationella – och i vissa fall regionala – parlamenten inom EU.

Stark ekonomi trots skuldtyngd

Den brasilianska ekonomin har visat motståndskraft under de senaste årens turbulens i den globala ekonomin. Tillväxten har i genomsnitt uppgått till mellan 3 och 3,4 procent per år de senaste tre åren, understödd av gynnsamma priser på olja och gas samt en robust arbetsmarknad. Samtidigt har den höga ekonomiska aktiviteten, i kombination med torka som har drivit upp livsmedelspriserna och periodvisa valutaförsvagningar, skapat inflationspress.

Enligt IMF:s senaste prognos beräknas inflationen bli 5,3 procent under 2025, vilket ligger över centralbankens mål på 3 procent med ett toleransintervall på ±1,5 procentenheter. För att motverka detta har centralbanken fört en mycket stram penningpolitik.

Medan flera av regionens centralbanker har inlett sina räntesänkningscykler har Brasiliens centralbank gått i motsatt riktning. Styrräntan nådde 15 procent i september 2025. Framöver förväntas inflationen sjunka tillbaka i takt med att energipriserna gradvis faller och den globala efterfrågan mattas av. Det skulle kunna bana väg för en försiktig sänkning av styrräntan under 2026. De kommande åren bedöms ekonomin tappa något i fart, med en årlig tillväxttakt kring 2 procent, samtidigt som inflationen väntas nå målnivån 2027.

De senaste årens höga ränteläge har dock tyngt statens finansieringskostnader. Den offentliga skulden väntas växa till över 90 procent av BNP 2025, enligt IMF:s prognoser, och cirka 20 procent av de totala statsutgifterna gå till ränteutgifter. Trots betydande framsteg i att minska underskottet i primärbalansen (budgetbalansen före räntor) motsvarande 2 procent av BNP sedan 2023, har de höga räntorna drivit upp det samlade budgetunderskottet.

Indexeringar och bristfällig flexibilitet att justera diverse utgiftsområden har försvårat ytterligare åtstramningar. Riskmotverkande är att statens skuldsammansättning fortsatt är fördelaktig, med låg andel extern skuld och en begränsad del i utländsk valuta. Det skyddar mot växelkursrörelser och spekulation på internationella 
kapitalmarknader.  

Begränsad USA-exponering och valår

Effekterna av de amerikanska tullarna på den brasilianska ekonomin väntas bli begränsade. Brasilien är en relativt sluten ekonomi med låg direktexponering mot USA, och flera exportvaror undantas från USA:s nya åtgärder. Brasiliens satsning på alternativa exportmarknader bedöms dessutom kunna mildra effekterna på sikt. Däremot kan indirekta konsekvenser inte uteslutas. En försvagad global – och i synnerhet kinesisk – efterfrågan skulle kunna slå kraftigt mot Brasiliens exportintäkter. Kina är numera mottagare av drygt 30 procent av landets export (2023).

I oktober 2026 går Brasilien till val. Arbetarpartiets Lula da Silva har varit landets president sedan 2023 och styr med stöd av en center-vänster koalition. Det återstår att se vilken högerorienterad kandidat som kommer att utmana på posten. Den före detta presidenten Jair Bolsonaro (2019–22) får inte ställa upp enligt lag, efter att Högsta domstolen dömt honom till 27 års fängelse för kuppförsök (även om han troligtvis kommer få tjäna sitt straff i husarrest av hälsoskäl). Valåret kan komma att präglas av tidvis ökad volatilitet på finansmarknaderna, i synnerhet om budgetunderskottet växer inför valet och inflationen inte närmar sig målintervallet.

Affärsmiljön

Tillgången på finansiell information i Brasilien är som regel god. Import på öppen kredit är vanligt förekommande och EKN:s erfarenheter är på det hela taget goda. Användandet av remburser i exportaffärer är traditionellt sett låg. Privat äganderätt respekteras och är väldefinierad. Regleringsmiljön är att betrakta som relativt god då tekniska och/eller ekonomiska aspekter snarare än politiska är vägledande för myndigheternas beslutsfattande.

Det svåröverskådliga och invecklade skattesystemet har historiskt varit en hämmande faktor för näringsverksamhet, liksom den bristfälliga infrastrukturen som ofta leder till flaskhalsar i leveranskedjor och bidrar till inflation. 

Skattesystemet är dock avsett att förenklas med 2023 års skattereform och införandet av en enhetlig moms, men den kommer att ta tid att implementeras. Dessutom gör det komplicerade rättssystemet också att legala processer kan bli långdragna och kostsamma. Enligt Världsbankens Governance Indicators har Brasiliens institutionella kvalitet försvagats det senaste decenniet, bland annat vad avser korruptionskontroll och regeringseffektivitet.

Det brasilianska banksystemet är överlag motståndskraftigt. Banksektorn är välkapitaliserad, lönsam och likvid och har visat sig kunna stå emot kortsiktiga påfrestningar. Sektorn förblev exempelvis stabil och motståndskraftig under hela pandemin, vilket visar på dess styrka. Andelen problemlån i banksystemet sjönk efter en topp i mitten av 2023 och är på hanterbara nivåer. De fem största bankerna dominerar marknaden och utgör över 60 procent av banksystemets totala tillgångar.

Den federala regeringen har en central roll i sektorn genom bl.a. ägande av landets största bank – Banco do Brasil, Caixa Economica Federal och flera utvecklingsbanker (BNDES m.fl.). Sammantaget står de statliga bankerna för ca 40 procent av de totala tillgångarna inom sektorn. Utländskt ägande är mer begränsat och uppgår till en mindre andel av tillgångarna, främst genom Banco Santanders ägande. De statliga bankerna har historiskt kunnat erbjuda subventionerade krediter till politiskt prioriterade sektorer, vilket lett till en försämrad konkurrenssituation och ineffektiv kapitalallokering. 

I EKN:s affärsbedömning tas hänsyn till risken för negativ påverkan på mänskliga rättigheter. EKN:s fokus ligger på den påverkan som den verksamhet där de exporterade varorna ska användas kan ha. Frågor såsom arbets-förhållanden, barn- och tvångsarbete, övervåld av säkerhetsstyrkor, ursprungsfolks rättigheter samt landrättigheter är därav av stor vikt.

Vad gäller risken för kränkningar av mänskliga rättigheter relevanta för företagsamhet har Brasilien högst risk när det kommer till landrättigheter, urfolks rättigheter samt tvångsarbete, av de olika kategorier som utgör Maplecrofts index. Landrättigheter avser risken för tvångsförflyttning och bristfällig kompensation medan tvångsarbete syftar på arbete som utförs ofrivilligt eller under tvång.

Urfolks rättigheter mäter graden av hinder som urfolksgrupper kan möta i att utöva sina traditionella rättigheter till mark och livsuppehälle, samt speciell konsultation (så kallat ”fritt, informerat förhandssamtycke”/ Free, Prior and Informed Consent, FPIC) i situationer där dessa rättigheter påverkas av till exempel ett företags verksamhet. Risknivån för inskränkningar av fackföreningsfrihet och kollektiv förhandling är något lägre i Brasilien än genomsnittet för övre medelinkomstländer.

EKN:s policy

Inga särskilda restriktioner föreligger avseende transaktioner med staten, banker eller den privata sektorn, vilket innebär att affärerna bedöms på egna meriter utan särskilda krav eller villkor. För transaktioner med offentliga köpare har EKN ett krav på remburs, stats- eller bankgaranti för att överväga riskavtäckning. 

EKN:s åtagande och erfarenhet

EKN:s utestående garantier uppgår till drygt 53 miljarder kronor och utgörs till stor del av en exportaffär avseende JAS Gripen. Resterande engagemang är fördelat på flera sektorer där pappers- och massaindustrin dominerar.

Över lag är betalningserfarenheten god. EKN har i dagsläget inga utestående dröjsmål. Skadeutbetalningar i affärer kopplade till offentliga köpare har dock förekommit. Utestående fordringar uppgår till 63 miljoner kronor och avser kommersiella skador i drygt 20 affärer genomförda mellan åren 2001 och 2018.